Hypokondrikern Preben!

Tjo!

Tänkte dela med mig av lite historier då jag sedan länge fått allt mindre respekt för läkare.
Som vanligt går personen i texten under ett annat namn än i verkligheten.

Personen som vi kan kalla för Preben är den starkaste personen jag känner och har haft problem med kroppen så länge jag kan minnas. Han har konstant värk och har varit sjukskriven en massa år för sin sjukdom. 
Till att börja med så tog det sin lilla tid att få diagnosen fastställd om vilken sjukdom han hade då han upprepade gånger skickades hem med orden "det är inget fel på dig, du behöver nog bara vila"
Sedan han till slut fått diagnosen så är det nu bara försäkringskassan som jiddrar.

Det får en ju att börja tänka lite när en person på försäkringskassan står över läkare när det bestäms om någon ska bli sjukskriven eller inte. Måste krävas en jäkla utbildning för att jobba där...  hur kan en person där annars sitta och säga att fyra läkare har fel i sina bedömningar huruvida personen ifråga kan jobba eller inte...???

Tandläkaren!

Preben hade haft ont i tänderna ett tag och efter några besök rotfylldes varenda tand då de var helt ruttna inuti, utom en då vill säga för den var enligt tandläkaren ingel som helst fel på. 
Preben gick hem med sin nästintill nya käft med porslinständer och var rätt nöjd att den mesta värken i munnen hade försvunnit. Efter en vecka värkte den sista tanden så mycket att han gick tillbaka igen i tron om att det måste vara något fel på den sista tanden med. 
Tandläkaren försäkrade att det inte var något fel på tanden och visade röntgenbilder för bevisa sin sak. (Smärtan fanns alltså inte där, den var påhittad... ) 
Ytterligare en vecka går och han återvänder igen. Han förklarar att det gör ont och att han känner att det är nåt som inte stämmer. Preben får en stark känsla att tandläkaren ser honom som en hypokondriker och går besviken därifrån. Några dagar senare gör det så ont att han återvänder än en gång och kräver att tandläkaren rotfyller den sista tanden också.
Suckande ger tandläkaren med sig. 
Det visar sig att den sista tanden är så rutten att den på röntgen sett frisk ut.

Södersjukhuset!

Till den här saken hör den att pga av smärtor kunde Preben under en period inte äta något utan var tvungen att dricka sån där nutrilett. Det efter att han kommit på att det var det enda som fick smärtan att ge med sig.

Efter en tids ryggsmärtor och migrän besöker Preben sjukhuset då pulvret inte fungerar längre. En del tester görs och med en klapp på axeln blir han hemskickad med orden "åk hem och ät något så ska du se att du mår bättre" 
Tolkningen blir ju då att läkaren alltså tog Preben för ett anorexifall och menade på att eftersom han inte åt något så var det därför han mådde så dåligt.

Smärtorna fortsatte och han återvände igen, den här gången med en fråga om ryggsmärtorna kan ha något att göra med magsmärtorna han samtidigt haft. Läkaren disskuterar saken med överläkaren och återvänder med beskedet att det har det inte. Han får dock med sig ett A-fyra papper på tips som är bra för magen att äta... 
På samma papper har en läkare skrivit en artikel där det framgår att nervsystemet i kroppen kan göra så magen kan vara boven till ryggsmärtor.
Preben går sen till en ostiopat som tar fram anatomiboken och visar tydligt hur nervsystemet funkar. Där kunde Preben se många kopplingar varför han kunde ha så ont. 

Efter några månader hos ostiopaten (som är den ende hittils som inte tagit Preben för hypokondriker) börjar han må lite bättre men känner att det är någonting som är galet. Preben går därför till vårdcentralen och eftersom Preben är så orolig, går en läkare till slut med på att skicka honom på en magnetröntgen. Koloskopi och gastroskopi görs också i samma veva för att försöka reda ut magproblemen.
Koloskopin och gastroskopin utförs (vilket är slang genom rumpa respektive mun för att kolla tarmar mm) och det står mycket sammarbetsvillig i papprena. 
Koloskopin misslyckas dock och först efter tredje försöket  och tredje läkaren (den ena bättre än den andre på området) så får han bli sövd under tiden. Vilket som han från början inte fick av policy-skäl... Sista läkaren sa att det var inga som helst problem att bli sövd och löste koloskopiproblemen med att ta fram en i omkrets mindre slang.

Koloskopi och gastroskopi resultaten kom tillbaka utan förklaringar på magsmärtorna. Däremot kom magnetröntgen tillbaka med svar om diskbråck på tre ställen... 

Alltid nåt...





The Bucket List!

Put your eyes on the price when you rice and you will realize that the size of the mice is not where it lies. And thats najs!? 

Jag såg en film i veckan som heter "The Bucket List". En inspirerande film om två cancersjuka män (Jack Nicholson och Morgan Freeman) som får beskedet att de kommer att dö inom en snar framtid. (Just DET kanske inte var så inspirerande... de som var inspirerande var vad de gjorde efter beskedet.) 
När chocken lagt sig lite efter de dåliga nyheterna sätter de ihop en "to-do-list" och beslutar sig för att lämna in med stil. Tillsammans reser de jorden runt och upplever sitt livs äventyr, de hoppar fallskärm, tatuerar sig, ser fantastiska platser och uppfyller alla möjliga drömmar. 

Självklart lyckas de till stor del med mycket av detta då Nicholson spelar miljardär i filmen, men tanken med den är ju ändå att man ska försöka göra det bästa möjliga av tiden man får. Även fast det inte går hela tiden. 


En liten reflektion! 

Fatta vilken stress en dagsslända har... allt den vill hinna med, se och göra... På EN dag ska den vadå??? Vakna, käka frulle, komma in i puberteten, ta en tur på stan, skaffa jobb och familj, käka middag och sen skriva testamente på all deg den dragit in som sightseeing-guide på nån turisstbyrå. Jobbigt om den skulle råka försova sig, få feber, eller ännu värre vakna bakis. 

Folk säger ofta till de yngre att de har hela livet framför sig, det stämmer, men nånstans i det positiva uttalandet döljer sig lite negativitet. Omedvetet så skjuter man ju på saker och ting... ganska intressant hur hela-livet-framför-sig-klassikern byts ut mot att man plötsligt blivit för gammal och att det lika plötsligt är för sent för allting. Låt dig inspireras av dagssländan, gör saker som gör dig glad,  försök uppleva drömmar och visioner. Lev livet och gör det förr snarare än senare! 

Hur mycket det än smärtar att jag aldrig mer kommer få se, prata eller glädjas med mina bortgångna vänner Tårtan och Tommie..."i detta livet" kanske bör tilläggas... så värmer det i hjärtat att veta att de levde livet i den absolut bästa tiden att göra så... i nuet. 

 Varför vänta tills du är gammal och trött? Gör din egen "bucket list" redan nu. En dröm är ju personlig och kan vara vad som helst, försök sen bocka av någonting varje år eller nåt. Det går att finna hur många skäl som helst till att inte göra det man vill eller önskar, du behöver bara ett för att faktiskt göra det. So do it! Våga mer, försöka duger! 

Dagens citat: "Kort sagt: Vi gör som vi vill och ni andra kan inte göra något åt det" ("Kräm" Om Real Madrids alla nyförvärv) Kommentar: Ja, det gör ni, kommer aldrig funka iallafall:) 

 // Barca, always



RSS 2.0